strongwords

Dagen så sakta börjar gry

Tuppen galler

Fåglar kvittrar sina ljuva stämmor

Daggen ligger längs äng och skogar

Långt bortom mig i en annan värld fångar mina öron upp ljudet av irriterat pipande

Jag vänder mig om drar åt mig täcket och rullar runt som en liten ål

Ljudet blir starkare närmare och omöjligt att undan gå

Stäcker på armen och strävar efter ljudet

När jag till sist är framme vid de trycker jag till och de blir tyst

Slutligen öppnas mina ögon och jag möts av ljusets strålar som tränger sig genom persiennerna

Nu vet jag att en ny dag är kommen

Vänner kommer och vänner går 
Men jag hoppas att du återstår 
Med dig kan jag alltid slappna av 
Du ställer aldrig några krav 
Oavsett om jag är ledsen eller glad 
Så finns du alltid där i högsta grad
Du får mig att må bra 
Du är en sån vän som alla drömmer att ha 

För att det ska finnas glädje måste det finnas sorg 
Man måste kunna ha tråkigt för att kunna ha skoj
Man måste få vara nere för att kunna känna sig lycklig 
Man måste få må dåligt för att sedan bli bra 
Man måste ibland kämpa för att få ihop sin da! 

Minns när du tog min hand och sa vi ska klara detta tillsammans
Med ett svagt hjärta som snart skulle stanna tvekade jag
Du sa ge mig en chans så ska du få se
Jag ville så gärna så de va bara att hoppas och be att inget olyckligt skulle ske
Du hann precis fånga mitt hjärta innan de försvann
Jag älskade att höra din röst ligga med mitt huvud mot dit bröst de va då min största tröst
Att kolla på dina ögons skimmrande glans jag va så lycklig att jag gett dig en chans
Att vara med dig va som att drömma de fick mig att glömma att de andra. 
Jag va säker på att du va de bästa kan kunde ha verkligen inte att du skulle vända och dra

Nu vet jag hur du mått
Hur ont de gjort när jag bara gått
Men egentligen är du den som får mig mig hel
Så känn inte att något är ditt fel
Du ska bara veta hur många gånger tårarna runnit ner för kinden
Hur många gånger vinden viskat ditt namn
Hur jag varje gång önskat jag befann mig i din famn
Höra din varma röst 
Den som är världens bästa tröst
Se hur dina vackra ögon kan glimma 
Timma efter timma.
Känna att du är min goding 
När jag berättar om min utomjording
De är ingen som kan fatta 
Men de fick oss gång på gång att börja skratta
Tiden gick så fort plötsligt vad de dags att fara till min hemort
Som jag helst av allt inte hade gjort. 
När du kom till tåget för att farväl
kändes de i både hjärta och skäl
Hade jag kunnat hade jag dragit med dig hit 
då hade jag sluppit all skit
Jag trodde att du med tiden skulle gå att glömma
men de går inte sluta att drömma
mitt hjärta valde att strida 
trots att de fått lida
vet inte hur jag känner idag 
om de är du och jag som ska dela andetag
de är en fråga där jag inte har något svar
men finns min chans ens kvar?